Sedan korna försvann från gården och den äktenskapliga glöden förvandlades till en svalare vänskap har Malin haft svårt för att hitta glädjen i livet. När hon glömmer ett högst personligt anteckningsblad i en bok hon lånat från bokbussen är det genant, men det kanske allra mest förvånande är att när hon kommer för att hämta lappen har någon lämnat ett svarsbrev.
Steg för steg växer bandet mellan Malin och hennes brevvän Erik. Trots att de inledningsvis är anonyma för varandra går förtroligheten djupt. Kanske är det rentav lättare att öppna sig och dela sina tankar med någon man inte känner sedan tidigare. Men i takt med att brevväxlingen blir mer betydelsefull för Malin inser hon att hon är fast i ett liv hon inte vill ha, men inte heller kan lämna.
Som i alla kärlekshistorier finns det hinder som står i vägen, men klichéerna undviks smidigt och det är istället välkonstruerade och trovärdiga utmaningar som stämmer väl överens med den värld Malin lever i som måste tacklas. Jag fastnar också direkt för den skildring av landsortslivet som Eli Åhman Owetz bjuder på. Det är livfullt, varmt och okonstalt, men samtidigt väldigt vackert beskrivet. I kombination med den växande attraktionen mellan de två brevväxlande uppstår magi, och det skimmer som sänker sig över boksidorna är fullt i klass med de gnistrande vinternätter som författaren så vackert beskriver att Malin älskar. Eli Åhman Owetz uttryck sig på ett sätt som talar till alla sinnen. Brevvännerna är en roman med en otroligt uppslukande premiss, och den håller samma klass hela vägen fram till sista sidan.
Utgiven av: HarperCollins Nordic 2019, i pocket 2020.
Betyg 4+ av 5
Johannas Deckarhörna 