ensmakebit

Söndag igen och denna vecka väljer jag att dela en smakbit ur en just nu väldigt omtalad bok. En del vill läsa den genast, andra säger sig inte vilja ta i den med tång. Några är nyfikna men lite skeptiska. Boken är såklart Millennium 4: Det som inte dödar oss av David Lagercrantz, och smakbiten kommer från sidan 220 i e-boken.

9789113060736_200_det-som-inte-dodar-oss-millennium-4

LISBETH HADE UPPTÄCKT både ett ingångs- och utgångshål. Kulan måste ha gått rakt igenom framsidan av hennes axel. Det blödde våldsamt, och bultade hela vägen upp till tinningarna. Men hon trodde inte att någon pulsåder hade brustit. Då hade det varit värre. Hon hoppades åtminstone det, och tittade bakåt igen. Rimligtvis hade mördaren haft en flyktbil i närheten. Men ingen verkade jaga dem. Förhoppningsvis hade de kommit iväg tillräckligt snabbt, och hastigt tittade hon ner mot pojken – August.

     August satt med händerna korslagda över bröstet och vaggade överkroppen fram och tillbaka, och det slog Lisbeth att hon borde göra något. Det hon kom på var att borsta bort glassplitter från pojkens hår och ben, och då blev August stilla ett ögonblick. Men Lisbeth var inte säker på att det var ett bra tecken. Augusts blick var alltför stel och blank, och hon nickade tillbaka och försökte se ut som om hon hade läget under kontroll. Förmodligen lyckades hon inget vidare. Hon kände sig illamående och yr, och redan nu var den lindade T-shirten blodröd. Höll hon på att förlora medvetandet? Hon blev rädd för det, och försökte därför snabbt göra upp någon sorts plan, och så mycket stod klart på en gång: polisen var inget alternativ. Polisen hade lett pojken rakt i händerna på gärningsmännen och verkade inte ha koll på läget. Så vad skulle hon göra?

Själv har jag redan läst klart boken, och vill du veta vad jag tyckte finns recensionen här.

Vill man läsa smakbitar ur andra böcker besöker man Flukten fra virkeligheten.

16 reaktioner till “En smakebit på söndag

  1. I motsats till alla andra var jag inte så förtjust i Stieg Larssons Millennium-serie, men den här ”uppföljaren” har jag förstått kanske mer skall vara i min smak, och att det är David Lagercrantz som skrivit bådar ju gott. Kanske vågar jag mig på en läsning av denna ändå. Tack för smakbit! 🙂

Lämna ett svar till C.R.M. Nilsson Avbryt svar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.