I den andra boken i serien om Flavia de Luce som inleddes med Den bittra pajens sötma, kommer en dockteater på besök till byn. Elvaåriga Flavia, en ung dam med brådmoget sinne och en passion för gift, är snabbt på plats för att bekanta sig med sällskapet. Men när föreståndaren för dockteatern, Rupert Ponson, blir mördad under föreställning står det klart att det inte är första gången han besöker det lilla samhället. Dessutom verkar det som att gamla hemligheter är på väg att uppdagas eftersom dockan i Ponsons teater har samma anletsdrag som en liten pojke som hittades hängd för ett antal år sedan. Eftersom polisen står handfallen inleder Flavia en egen utredning beväpnad endast med cykeln Gladys och ett skarpt intellekt.
Flavia är verkligen en oemotståndlig karaktär. Hennes upptåg och utredningsmetoder är både roliga och underfundiga. Mord är ingen barnlek är verkligen en bok skriven med en stor dos typisk brittisk humor. Men det finns också ett djup i berättelsen om Flavia, man anar trots den karska ytan att det inte är lätt alla gånger att vara elva år, moderlös, ha två giftiga storasystrar och en far med avsaknad av sinne för ekonomi men stort intresse för frimärken.
Miljöerna som Alan Bradley målar upp i det idylliska femtiotalets England är verkligen fantastiska. De gör att man verkligen förflyttas i tid och rum. Mordintrigen är inte särskilt blodig, men sinnrikt konstruerad. Det boken tappar på i spänning vinner den helt klart igen när det kommer till dess charm. Jag kan verkligen rekommendera att följa med Flavia de Luce på ett av hennes äventyr.
Tack till Lind & Co för recensionsexemplaret!
Köp boken hos Bokus eller Adlibris
Betyg 4 av 5
En reaktion till “Mord är ingen barnlek av Alan Bradley”