Deckardrottningar

Denna vecka har Adlibris kampanjpris på de senaste böckerna av några av våra svenska deckardrottningar! Gissa om det kliar i mitt beställningsfinger… Titta in till kampanjen och börja fynda. Böckerna det gäller ser ni här nedan och priset ligger på 159-169 kr/st.

Bild Bild Bild

Bild Bild

 

 

 

 

 

 

Vindsjälar av Mons Kallentoft

Bild

Det är sommar i Linköping. Malins dotter Tove är tillbaka i staden efter studierna på Lundsberg. Hon vacklar i vad hon vill fortsätta göra. Plötsligt känns inte den attityd hon fick lära sig på Lundsberg rätt längre. Men hon har fått ett sommarjobb på ett äldreboende, och där trivs hon bra. Känslan av att inte bara pengar och status räknas utan också att kunna göra något för sina medmänniskor får henne att må bra och känna sig nöjd med sig själv. Det är här hon känner att hon uträttar något.

Inte alla delar tankarna om att pengar och status kanske inte är det viktigaste. I Linköping finns också en stenrik man som äger bland annat vårdhemmet Tove jobbar på. Han planerar att sälja, efter att ha tröttnat på den negativa publicitet som åldringsvården i Sverige fått på senare år, och nu är det viktigt att ingenting stör affären. Han vill få ut det mesta möjliga, ur ekonomisk synpunkt. Men det finns två orosmoment, dels att han känner sig förföljd, och dels att det på ett av hans vårdhem bor en man vid namn Konrad Karlsson. Vårdtagare eftersom han är förlamad till stor del, men samtidigt med alla förståndsgåvor intakta, är Konrad är inte nöjd med det han ser. Alla besparingar och nedskärningar som gör att personalen inte har tid att ägna en minut mer än nödvändigt åt honom får honom att ilskna till. Är det så det är meningen att det ska vara? Själv har han arbetat hårt hela sitt liv och betalat skatt för att bygga den svenska välfärden, och nu ser han den yngre generationen plocka på sig alla pengar för att placera på Caymanöarna eller något liknande ställe.

Malin Fors är nykter för ovanlighetens skull. Men hon mår i vanlig ordning inget vidare. Hon sluter sig, och känner sig sviken av läkaren som bedrog henne. Tove är vuxen och visst är hon hemma igen, men hon behöver inte sin mamma på samma sätt längre. Tove ger henne dessutom dåligt samvete för att hon inte gör mer för sin förståndshandikappade bror.

Men så inträffar ett mord, och Malin Fors vaknar till liv igen. Och den döde är ingen mindre än Konrad Karlsson som hittas hängd i sladden till sin egen larmknapp. Det är Tove som hittar honom. Blickarna vänds naturligtvis mot vad för typ av sovande björn han kan ha väckt till liv genom sina insändare där han målar upp vårdhemmet han bor på som allt annat än en idyll. Men snart står det klart att det kan finnas fler motiv. Han var nämligen rik. Barn och barnbarn säger sig inte ha vetat eller inte ha brytt sig, men frågan är om de talar sanning. Och vad har egentligen mannen som förföljer ägaren till vårdbolaget med saken att göra?

Mons Kallentoft har i sin sjunde bok om Malin Fors och de andra i Linköping valt ett rykande hett ämne som bakgrund för sin kriminalhistoria. Åldringsvården och hur vi värdesätter, eller inte gör det, vad som händer med våra nära och kära när de blir gamla har varit mycket aktuellt de senaste åren efter att flera skandaler uppdagats. Det alla verkar vara överens om är att ingen vill drabbas själv av det man hör om på radio och teve, men att man samtidigt inte är beredd att göra särskilt mycket för att förändra situationen för de drabbade. Personalen gör så gott de kan och vänder nästan ut och in på sig själva, men till ingen nytta då de privata vårdbolagen ger dem uttryckliga order om vad det får kosta och vad som är överflöd att göra för de boende. Det är ett smart drag av Kallentoft tycker jag, för naturligtvis ger det nytt liv åt en deckargenre som ibland kan tyckas svår att förnya att blanda in ämnen som folk har i sina medvetanden och som de flesta har en relation till eller en åsikt om.

Språket är som vanligt utpräglat i Kallentofts speciella stil och anda. Jag har aldrig varit någon beundrare av de kursiverade partier där de döda talar till Malin Fors, och till min glädje märker jag att dessa inslag kortats ned betydligt de senaste två böckerna. Men dessa passager i berättelserna har trots allt blivit hans signum, och det är som bekant dumt att ändra allt för mycket på ett vinnande koncept, det inser även jag.

Något mer jag uppskattar är att Tove får ta större plats i denna bok. Det ger också lite nytt liv till bokserien och gör att det inte blir allt för upprepande. För Malin Fors och hennes alkoholproblem finns ju i bakgrunden, men med tanke på hur stor plats de tagit i några av de tidigare böckerna, är det nog ett klokt drag att låta henne stå tillbaka en aning nu för att skapa variation. Den senaste berättelsen är inte lika rå och våldsam som några av de tidigare varit (t ex Den femte årstiden), vilket också är ett plus. Balans är en konst att skapa, och morden behöver inte alltid vara bestialiska för att vara obehagliga. Att mörda någon som inte kan försvara sig kan också ge rysningar, utan att blodet dryper.

Över lag tycker jag att Vindsjälar tillhör de bättre böckerna i serien. Läs den om ni tyckt om de tidigare!

Boken finns att köpa som storpocket och inbunden hos Bokus och Adlibris .

Betyg 4 av 5

Davidsstjärnor av Kristina Ohlsson

Bild

Detta är den femte boken Kristina Ohlsson skriver om Alex Recht, Fredrika Bergman och även Peder Rydh, som återkommer i denna bok. Historien vi får berättad denna gång tar oss med till en polisutredning som leder från Stockholm till Israel.

En kvinna blir skjuten av en krypskytt vid ett dagis som tillhör den judiska Salomonförsamlingen i Stockholm. Dagarna därefter hittas två pojkar som anmälts saknade mördade i närheten av Drottningholm på Lovön. Även de tillhör församlingen. Alex och Fredrika ställs inför vad som till en början verkar vara attacker riktade mot judar, men som snart kommer att visa sig vara något helt annat. Peder Rydh, som varit en del av deras utredningsgrupp tidigare, men tidigare i serien av böcker lämnat, är nyanställd säkerhetschef inom Salomonförsamlingen och på det sättet möts deras vägar igen. Han upptäcker nämligen en påse som en blomma lämnats i till församlingen efter det första mordet som någon ritat ett ansikte på. Vad han inte vet när han berättar detta för Alex och Fredrika är att de två mördade pojkarna hade samma typ av påsar trädda över huvudet när de återfanns.

Kopplad till Salomonförsamlingen och dess säkerhet är också en man som får det att börja spöka för Eden Lundell vid Säpo. Hans namn är Efraim Kiel. Att Eden bar på en hemlighet kunde man ana redan i den tidigare boken, Paradisoffer. Det är ett av flera goda skäl till att läsa Kristina Ohlssons böcker i rätt följd.

Alex och Fredrika finner att föräldrarna till de två pojkarna inte vill säga allt de vet. Men de kan inte ana sig till vad de inte vill berätta. Fredrika reser till Jerusalem och besöker den ene pojkens farföräldrar som berättar om Papperspojken. Hans signum var att lämna sina mordoffer, små barn, med en påse med ett ritat ansikte över deras huvuden enligt legenden. Samtidigt blir Fredrika varse genom sina kontakter med den israeliska polisen att hon kan ha snubblat över någonting mycket större, något som för rikets säkerhet absolut inte får komma i dagens ljus. Och frågan som då måste ställas är vem denna Papperspojke är. Är han bara en fiktiv figur eller har han funnits på riktigt? Har han i så fall kommit tillbaka nu för att hemsöka Stockholm? Eller finns det rent av två olika Papperspojkar?

Kristina Ohlsson har skrivit en utomordentligt spännande och läsvärd kriminalroman. Hon har ett bra språk och kan skapa karaktärer skickligare är många andra svenska författare, där ibland persongalleriet blir en aning platt och stereotypt. Dessutom har hon ett sällan skådat driv i sina berättelser som gör dem till riktiga bladvändare. Och det är inte tal om några mysdeckare, här är det snarare en ytterst obehaglig historia som rullas upp (den känslige läsaren varnas, kanske ska tilläggas). Det faktum att hon väljer att ha barn som sina offer tror jag slår an en sträng av obehag hos de allra flesta. Men hon gör det samtidigt inte på ett bestialiskt och rått vis. Historien är hemsk och olustig, men hon har hittat en bra balans mot vad som blir allt för obehagligt för att det ska vara läsvärt.

Att hon väljer att blanda in en för den vanlige svensken okänd kultur och ny miljö i form av kopplingen till Israel gör att historien känns nyskapande. Visst är det en polisroman av klassisk typ som historien ursprungligen bygger på, men Kristina Ohlsson har haft vett att skippa allt tjat om kaffeautomater som sprutar tjära, poliser med magsår och dåliga spritvanor och allt annat i den stilen som många författare hemfaller åt, men som vi hört till leda. Det gör att det blir en modern deckare, en som känns här och nu och där brottet står i fokus, inte kaffeautomaten. Dessutom får man känslan av att hon verkligen kan sin sak (vilket hon naturligtvis gör, det är inte bara en känsla). Hon får oss att tro på det hon skriver eftersom det, trots att det är fiktion, är mycket väl underbyggt med hur verkligheten ser ut. Och det är något som verkligen kan göra en bok lyckad.

Jag säger bara, läs, läs, läs! Den som  gillar deckare och kriminalromaner och inte har läst hennes böcker har verkligen något att se fram emot. För Kristina Ohlsson klättrar i mitt tycke stadigt mot att kvala in bland de allra bästa svenska kriminalförfattarna.

Boken finns hos Bokus, Adlibris och CDON.

Betyg 5 av 5