Drottningarnas roll har oftast varit att synas men inte höras och många av de kungliga gemålerna stod livet igenom i skuggan av sin make. Ibland tog de större plats, men likväl råder tystnad i samtida källor om deras gärningar. Lovisa Ulrika av Preussen tillhör undantagen och trots att hon levde i en tid då kungamakten var mycket inskränkt har hon lämnat ett starkt avtryck i historieböckerna. Omdömet har dock varierat, hon har kallats såväl härsklysten som upplyst beroende på vilken källa man går till. Claes Rainer uppmärksammar i sin biografi hur det skiftande eftermälet sannolikt kommer sig av att samtiden antagligen inte såg en kvinna med ambitioner som något positivt.
Men vem var då Lovisa Ulrika? Hon föddes som prinsessa av Preussen, ett tyskt kungarike på frammarsch. Hennes bror, Fredrik den store, har gått till historien som en av upplysningstidens främsta despoter och även Lovisa Ulrika präglades starkt av en uppväxt där upplysningstidens ideal och ett kungligt envälde var centrala begrepp. När hon kom till Sverige för att bli den nyvalde kronprinsen Adolf Fredriks gemål tvingades hon snabbt att anpassa sig till en helt annan situation, för vid 1700-talets mitt befann sig Sverige mitt uppe i den epok som gått till historien som Frihetstiden och kungamakten var starkt reducerad till förmån för de högättade adelsmän som satt i riksrådet. Lovisa Ulrika kom att spela en central roll i en misslyckad statskupp, vilket knappast gjorde henne mer populär bland de styrande herrarna. Först efter Adolf Fredriks död lyckades sonen, Gustav III, återinföra det kungliga enväldet.
Lovisa Ulrika var en av 1700-talets stora svenska ikoner. Hon grundlade Vitterhetsakademin och bidrog till ett stort uppsving när det gällde konst och kultur. Det är på tiden att det äntligen har kommit en modern biografi över denna upplysningstidens drottning och Claes Rainer lyckas väl med att beskriva såväl hennes karaktär som den tid hon levde i, både ur ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Lovisa Ulrika var en världsvan kvinna som hade tät kontakt med sin släkt hemma i Preussen såväl som med statsöverhuvuden och filosofer. Hennes blodsband gav henne också inflytande, för trots att hon ofta var en nagel i ögat på rådsherrarna gav hennes koppling till krigsmakter som Preussen och Storbritannien en form av immunitet när hon efter den misslyckade statskuppen annars kunde ha riskerat att utsättas för repressalier. Bilden av Lovisa Ulrika och hennes hov förstärks även på ett rent visuellt plan av det rika bildmaterial som boken har försetts med. Konst och kuppförsök är ett riktigt praktverk som garanterat pryder sin plats i varje historieintresserad läsares bokhylla.
Utgiven av: Bokförlaget Langenskiöld, 2019.
Betyg 4 av 5
Johannas Deckarhörna 