Fyra frågor till Jenny Rogneby

Foto: Mikael Eriksson

Berätta lite om din nya bok Öga för öga. Vad blir Leona inblandad i den här gången?

▪️Den här boken kopplas ihop med den första och nu får man förklaring till Leonas bakgrund och familjeförhållanden. Leonas pappa är spårlöst försvunnen. Leona får under inga omständigheter utreda sin egen fars försvinnande (men gör det givetvis ändå), och hennes chef sätter henne istället på ett fall där en taxichaufför hittats bunden och dumpad i ett dike i den iskalla vinternatten. Två unga tjejer blir vittnen till ett brutalt brott på Darknet som visar sig ha kopplingar till Leona. Och när Leona nystar i sin fars försvinnande rullas en skakande familjehemlighet upp som vänder upp och ner på hela hennes tillvaro. Samtidigt pressas hon hårdare än någonsin när hon själv blir misstänkt för mord.

Att skriva om en så komplex karaktär måste ha sina sidor. Vad upplever du är de främsta fördelarna respektive nackdelarna med att Leona Lindberg är så kontroversiell?

▪️Det är oerhört befriande att skriva om en kvinna som levt enligt normen till punkt och pricka, men som nu istället bestämt sig för att strunta i alla förväntningar, normer och regler och leva sitt eget liv precis som hon vill. Samtidigt är det en stor utmaning att skildra en kvinna som bryter mot normen eftersom kvinnliga karaktärers svängrum är mycket snävare än de manligas.

Du är en av författarna som deltar i årets digitala upplaga av Crimetime Göteborg. Vilka samtal kommer du medverka i där?

▪️ Jag deltar i seminariet ”Kvinnor som offer och förövare” tillsammans med Christian Unge och Denise Rudberg. Ett samtal om att skildra kvinnor i spänningslitteraturen som jag tror blir väldigt intressant.

Har du några heta deckartips att dela med dig av inför hösten?

▪️ Jag läser just nu Fruset guld av Cilla & Rolf Börjlind, ett bra tips. Om man gillar True Crime-poddar kan man lyssna på ”Vietas: Lapland’s Greatest Heist” på Audible som jag programleder, och ”Dagens Brott” på Spotify där jag är en av programledarna.

Fyra frågor till Kerstin Bergman

Foto: Andreas Gruvhammar

Berätta lite om din deckardebut Oskuld och oleander. Vad handlar den om?

▪️Oskuld och Oleander är en pusseldeckar-inspirerad bok som handlar om Iris, som ska röja ur sin fasters hus på Ekerö där hon själv bodde som barn. Återvändandet river upp en massa underliga minnen, och så börjar det hända konstiga saker – som att någon gräver i trädgården på nätterna. Det är en spännande deckare som samtidigt på många sätt handlar om just minnen, om att växa upp som medelklass i ett villaområde på 1970-talet, och om att konfronteras med sin barndom.

Du har varit verksam som bl a deckarrecensent och ledamot av Svenska Deckarakademin under ett antal år. Vad är det som är så speciellt med spänningsgenren? Vad gör att du brinner för just den?

▪️ Deckare är spännande och lättillgängliga berättelser som snabbt fångar in och engagerar sin läsare. Samtidigt är det en litterär genre som lämpar sig extra bra för att tala om olika samhälls- och samtidsfenomen. Det i kombination med känslan av äventyr och mysterier är en oslagbar kombination.

Hur känns det att nu debutera med en egen deckare, och hur föddes idén till att skriva den här berättelsen?

▪️Det känns underbart superkul, jätteläskigt och väldigt spännande att debutera som deckarförfattare. Jag har nog alltid velat skriva skönlitterärt, men inte trott att jag kunde. Oskuld och oleander utgår helt från platsen, från det Ekerö där jag också bodde som barn, och från dagens Ekerö som är nytt och delvis främmande för mig. När jag började skriva om Ekerö lossnade det, och plötsligt hade jag skrivit en hel bok.

Vilka är dina hetaste deckartips för höstens lässtunder?

▪️Förutom Oskuld och Oleander? Ur årets skörd skulle jag rekommendera Christina Wahldéns Nämn inte de döda, som ger en fantastisk bild av miljön i norra Australien och som sticker ut lite i den svenska utgivningen. Annars passar ju både Christoffer Carlssons Järtecken och Anders de la Motte Höstdåd perfekt som höstläsning, inte minst för hur fint de skildrar stämningar och miljöer. En annan favorit är irländska Tana French, varför inte börja med suveräna Till skogs.

Fyra frågor till Sofia Ymén

Foto: Madeleine Wejlerud

Berätta lite om din nya bok Ett oväntat arv. Vad handlar den om?

▪️Föräldrarna Fors omkommer i en trafikolycka och efterlämnar en anrik hästgård som gått i familjen i generationer. Medan sonen Erik återvänder till Europas tävlingsbanor, stannar Madeleine på gården och skriver tre brev till barndomens hästtjejer. Kan de återförenas efter alla år för att väcka barndomsdrömmen om att driva en verksamhet tillsammans till liv? 
Mormor Vera har inte haft kontakt med familjen på många år men kliver nu in på gårdsplanen med familjehemligheter som kommer att ställa alla Madeleines planer på ända. Hovslagaren Henrik blir ett stöd och en oväntad attraktion, det är bara ett bekymmer, det var han som körde föräldrarnas bil natten de krockade. 

Hästar och ridsport är ett centralt ämne i den här boken. Varför valde du att skriva om just det, och vad har du själv för relation till hästar och ridning?

▪️Jag är själv gammal hästtjej, började rida på ridskola som femåring och fick efterlängtade egna hästar i tonåren. Som uppvuxen med hästböcker som Stallkompisar och Britta och Silver, ville jag skriva en feelgood för vuxna i den hästmiljö som jag själv uppskattade att läsa om som ung. Idag tillhör jag den enormt stora gruppen kvinnor mitt i livet som har ett hästintresse som växer i utrymme allteftersom barnen blir större. I höst blir det ridskola. 

Du driver vid sidan av skrivandet även gruppen Feelgoodfredag på Facebook. Berätta lite om den, vad gör ni där inne?

▪️Feelgoodfredag samlar närmare 5000 läsare, författare, förläggare med flera som förenas av vår kärlek till feelgoodgenren. I gruppen delar vi läsupplevelser, boktipsar, håller läsutmaningar, bokbytardagar, bokcirklar och bjuds på insyn i olika författares och bokpersonligheters vardag. I september arrangerar vi en hel feelgoodmässa tillsammans.

Vilka feelgoodromaner läser du i höst?

▪️Det finns många härliga feelgoodromaner att se fram emot i höst. Men, ska jag bara plocka ut några som jag är lite särskilt nyfiken på så är det: Jojo Moyes roman Under Londons broar, Marianne Cedervalls nya seriestart, mysdeckaren Dö för vårt syndiga släkte och Amanda Hellbergs historiska romance, Jul i krinolin.