Johannas deckarhörna Deckare, Kriminalroman, Recensioner, Recex

Recension: Snöblind av Ragnar Jónasson

Den första boken i Ragnar Jónassons nya serie Det mörka Island utspelar sig i efterdyningarna av finanskrisen som slog så hårt mot just Island. Arbetstillfällen är sällsynta och när Ari får ett jobberbjudande som gör att han måste flytta till en liten ort där en polistjänst är ledig tar han chansen. Väl på plats blir han ganska omgående indragen i en utredning där en berömd författare dött under tvivelaktiga omständigheter. Kort där efter påträffas en kvinna blodig i snön och medan vintermörkret sänker sig över Island förstår Ari att trots tillit och olåsta dörrar är människorna här ständigt på sin vakt, både mot främlingar och mot varandra.

Snöblind är en skickligt sammansatt deckare med fina karaktärsteckningar och konflikter i flera lager, för Ari måste inte bara lösa fallet utan även bestämma sig för var han själv hör hemma. Det nya livet innebär en omstart och att Ari som utomstående får kliva in och betrakta den lilla ortens invånare och deras invanda beteendemönster skapar en intressant infallsvinkel, men även Aris personliga resa ger boken en extra dimension. Ragnar Jónasson skriver lågmält och låter tragiken prägla tonläget, vilket tillsammans med det finstämda språket skapar något som känns äkta snarare än effektsökande. Snöblind handlar om människors vägval och hur de ibland slår fel, med ödesdigra konsekvenser. Mer komplicerat än så behöver inte receptet på en lyckad spänningsroman vara.

Snöblind av Ragnar Jónasson är utgiven av Modernista, 2021. I översättning av Arvid Nordh.

Johannas deckarhörna Deckare, Recensioner, Recex, Spänningsroman

Recension: Var inte rädd för mörkret av Kristina Agnér

Alva lämnar Stockholm hals över huvud när relationen med Jonas kraschar, och med med tanke på att hennes mamma just har gått bort ter sig nu hela livet uppochnervänt. Hon tar sin tillflykt till Småland och torpet hon har ärvt, men de djupa skogarna är inte så idylliska som hon föreställt sig. Snart får hon veta att mamman inte dog en naturlig död, och det förhatliga mörkret som lurar runt knutarna lockar fram paniken. Landsbygden och dess innevånare är hemlighetsfulla, men ibland också välkomnande, och Alva inser snart att de rötter hon har i trakten går djupare än hon kunnat tro.

Kristina Agnérs debutroman är ett slags hommage till den klassiska pusseldeckaren, men i uppdaterad och fräsch tappning. Det är mysteriet som står i fokus och de intagande miljöbeskrivningarna som sätter stämningen. Den väl fångade gestaltningen av hur Alvas rädsla för det som gömmer sig i mörkret får henne ur balans gör att sidorna vänder sig lite extra snabbt. Boken är också uppbyggd i två parallella berättelser, för frågan om vad som egentligen hände med Alvas spårlöst försvunna mormor Evy blir allt mer central.

För att vara en modern deckare är det här en osedvanligt realistisk historia där karaktärerna står med båda fötterna på jorden. Kanske är det hela temat med glesbygd och Smålands djupa skogar som förstärker det jordnära intrycket, men även författarens förmåga att fånga detaljer och att få varje inslag att kännas relevant är en viktig pusselbit i den lyckade helheten. Kristina Agnér lyckas ta både ett steg bakåt och två kliv framåt på en och samma gång genom att visa att hon är vår nya Maria Lang, och att en sådan här bok har en självklar plats i 2020‐talets deckarflora.

Var inte rädd för mörkret av Kristina Agnér är utgiven av Albert Bonniers förlag, 2021.

Johannas deckarhörna Deckare, Kriminalroman, Recensioner, Spänningsroman

Recension: Rökridå av Thomas Enger & Jørn Lier Horst

Nyårsnatten skakas av mer än bara fyrverkeriernas krevader, för när Oslos invånare samlas för att invänta tolvslaget detonerar en bomb som kräver ett antal människoliv. På listan över offer finns ett namn som Alexander Blix känner igen mer än väl. Många år tidigare utredde han ett ärende där kvinnans dotter fördes bort och flickan vid namn Patricia har sedan dess varit försvunnen. Till en början slås han av hur djupt tragiskt det är att den nyckfulla slumpen gjort kvinnan till offer i två så skilda sammanhang, men i takt med att utredningen fortskrider inser läsaren att Leif GW Perssons devis om att hata slumpen aldrig har varit mer relevant än i det här fiktiva ärendet.

Alexander Blix kommer även att stöta på fler gamla bekanta – närmare bestämt journalisten Emma Ramm. Deras vägar korsades i föregående bok i serien (Nollpunkt), och även den här gången blir Emma inblandad både på ett professionellt och ett personligt plan. Någon som betydde mycket finns bland de döda när rökridån efter explosionen har lättat, och hon går från att vara den som bevakar till att i egenskap av anhörig till ett brottsoffer bli bevakad.

Rökridå är den andra boken i den serie som är resultatet av samarbetet mellan två av Norges deckargiganter: Thomas Enger och Jørn Lier Horst. Det är en kriminalroman som kombinerar högt tempo med talrika och oväntade vändningar, men ibland kan jag uppleva att bokens intrig balanserar farligt nära kanten till osannolikhetens stup.

Det som imponerar mest är perspektivet som kan beskrivas som litteraturens motsvarighet till kamerans vidvinkel. Med hjälp av karaktärernas olika roller i förhållande till brottet lyckas författarduon osedvanligt väl med att förmedla flera sidor av händelseförloppet och dess konsekvenser. Rökridå är en sådan där kriminalroman där det inte finns ett enda dött litet bindeord; allt innehåll är bärande och motiverat. Resultatet blir ofrånkomligen en bladvändare.

Rökridå av Thomas Enger och Jørn Lier Horst är utgiven av Wahlström & Widstrand, 2020. Översättning: Marianne Mattsson.