Lovisa Ulrika: Konst och kuppförsök av Claes Rainer

Lovisa-Ulrika-FINAL-325x471

Drottningarnas roll har oftast varit att synas men inte höras och många av de kungliga gemålerna stod livet igenom i skuggan av sin make. Ibland tog de större plats, men likväl råder tystnad i samtida källor om deras gärningar. Lovisa Ulrika av Preussen tillhör undantagen och trots att hon levde i en tid då kungamakten var mycket inskränkt har hon lämnat ett starkt avtryck i historieböckerna. Omdömet har dock varierat, hon har kallats såväl härsklysten som upplyst beroende på vilken källa man går till. Claes Rainer uppmärksammar i sin biografi hur det skiftande eftermälet sannolikt kommer sig av att samtiden antagligen inte såg en kvinna med ambitioner som något positivt.

Men vem var då Lovisa Ulrika? Hon föddes som prinsessa av Preussen, ett tyskt kungarike på frammarsch. Hennes bror, Fredrik den store, har gått till historien som en av upplysningstidens främsta despoter och även Lovisa Ulrika präglades starkt av en uppväxt där upplysningstidens ideal och ett kungligt envälde var centrala begrepp. När hon kom till Sverige för att bli den nyvalde kronprinsen Adolf Fredriks gemål tvingades hon snabbt att anpassa sig till en helt annan situation, för vid 1700-talets mitt befann sig Sverige mitt uppe i den epok som gått till historien som Frihetstiden och kungamakten var starkt reducerad till förmån för de högättade adelsmän som satt i riksrådet. Lovisa Ulrika kom att spela en central roll i en misslyckad statskupp, vilket knappast gjorde henne mer populär bland de styrande herrarna. Först efter Adolf Fredriks död lyckades sonen, Gustav III, återinföra det kungliga enväldet.

Lovisa Ulrika var en av 1700-talets stora svenska ikoner. Hon grundlade Vitterhetsakademin och bidrog till ett stort uppsving när det gällde konst och kultur. Det är på tiden att det äntligen har kommit en modern biografi över denna upplysningstidens drottning och Claes Rainer lyckas väl med att beskriva såväl hennes karaktär som den tid hon levde i, både ur ett svenskt och ett internationellt perspektiv. Lovisa Ulrika var en världsvan kvinna som hade tät kontakt med sin släkt hemma i Preussen såväl som med statsöverhuvuden och filosofer. Hennes blodsband gav henne också inflytande, för trots att hon ofta var en nagel i ögat på rådsherrarna gav hennes koppling till krigsmakter som Preussen och Storbritannien en form av immunitet när hon efter den misslyckade statskuppen annars kunde ha riskerat att utsättas för repressalier. Bilden av Lovisa Ulrika och hennes hov förstärks även på ett rent visuellt plan av det rika bildmaterial som boken har försetts med. Konst och kuppförsök är ett riktigt praktverk som garanterat pryder sin plats i varje historieintresserad läsares bokhylla.

Utgiven av: Bokförlaget Langenskiöld, 2019. 

Finns hos: Bokus & Adlibris

Betyg 4 av 5

Veckans topplista v.20 – Biografier

20181204_223032_0000.png

Idag handlar veckans topplista om biografier. Även memoarer och självbiografier kan räknas till gruppen och jag hoppas få tips på många böcker om spännande livsöden genom andra bloggares listor. Här kommer fem biografier som jag tycker är mycket läsvärda.

  1. Det står ett rum här och väntar på dig av Ingrid Carlberg – Om Raoul Wallenberg.
  2. Mary, Queen of Scots av Antonia Fraser – Den blodiga berättelsen om Maria Stuart
  3. Den sista flickan av Nadia Murad – Förra året tilldelades hon Nobels fredspris och i boken berättar hon om sin tid som fånga hos IS. Omtumlande och välskrivet.
  4. Nicholas and Alexandra av Robert K. Massie – Ett finstämt och intressant av den siste tsaren och hans hustru som även förklarar mycket av bakgrunden till den Ryska revolutionen.
  5. Mannerheim av Herman Lindqvist – Lindqvist berättar med sedvanlig liv och lust om Finlands största historiska profil och läsaren får på så vis en god inblick i landets historia.

Idag väljer jag att också lägga till en bubblare i form av en bok jag inte har läst än, men som verkar mycket intressant och har lovordats i många recensioner: Mannen i skogen.

9789100126100_200x_mannen-i-skogen-en-biografi-over-vilhelm-moberg

 

Har jag en dålig dag kanske någon dör av Christian Unge

9789113090863_200x_har-jag-en-dalig-dag-kanske-nagon-dor_pocket

Den svenska sjukvården får ofta utstå kritik då media har en benägenhet att gärna lyfta fram de misstag som begås. Som patient kan det vara svårt att känna sig sedd och hörd när man slussas mellan olika avdelningar, men många har också en mycket positiv bild av vården och kan vittna om ett professionellt och empatiskt bemötande. Sjukvårdspersonalen lever med ett stressigt arbetsklimat då vårdplatserna är få och den administrativa sidan av yrket tar mycket tid. Men hur är det egentligen att vara läkare? Vad innebär yrkesrollen och vilka utmaningar ställs du inför?

Christian Unge har skrivit en bok där han öppenhjärtigt berättar om sina egna erfarenheter och sin syn på den svenska vårdapparaten. Han berättar om sin tid hos Läkare utan gränser i Afrika där förhållandena skiljer sig avsevärt från den svenska standarden och han påminner om hur lyckligt lottade vi är som lever i ett land som kan erbjuda avancerad sjukvård. Christian Unge berättar också om varför han valde att bli läkare, ett alternativ som han i sin ungdom hade förkastat, och om alla de stunder som bevisar att han gjorde rätt val. Mötet med patienten kan ofta vara mycket givande och känslan av att kunna hjälpa och göra skillnad beskrivs som en av läkaryrkets största förtjänster. Men det finns också en baksida. Mycket av kunskapen kommer med erfarenheten och som ung, nyutexaminerad läkare är det lätt att ha en övertro på sin egen kompetens. Som läkare är man också bara människa och precis som för alla andra är det lätt att i en pressad situation göra en felbedömning eller ta ett förhastat beslut. I Christian Unges yrke kan ett sådant beslut få stora konsekvenser och bli direkt dödliga.

Har jag en dålig dag kanske någon dör är en intressant skildring av hur läkaryrket kan vara. Författaren berättar om den hierarki som råder inom sjukvården och hur prestigen ibland styr. Samtidigt kräver läkaryrket samarbetsförmåga då man ofta är ett helt team av läkare och sjuksköterskor där var och en spelar en central roll. Christian Unge är tydlig med att det finns problematik inom vården, men bidrar också till att nyansera bilden och få läsaren att förstå att den svenska sjukvården trots allt håller en mycket hög nivå. Den enskilda läkaren gör sitt bästa utifrån de förutsättningar som finns, medan beslut om regelverket kring byråkratin och antalet vårdplatser fattas av högre instanser som ibland har dålig uppfattning om hur sjukhusets verklighet faktiskt ser ut. Har jag en dålig dag kanske någon dör är en mycket relevant och läsvärd bok, inte minst eftersom Christian Unge använder sig av en personlig berättarton och på allvar bjuder in läsaren i det som är hans vardag.

Utgiven av: Norstedts, 2018. Pocket, 2019. 

Finns hos: Bokus & Adlibris

Betyg 4 av 5