
Vuxna människor av Marie Aubert släpptes på svenska i vintras och nu till sommaren utkom novellsamlingen Får jag följa med dig hem. Båda böckerna är kortfattade och koncisa i sin stil, men extremt drivna i sin prosa. Två samtidsromaner när de är som allra bäst!
Vuxna människor handlar om Ida som firar semester tillsammans med systerns familj på det gemensamma lantstället; en situation som belyser hennes egen ensamhet i ett både osmickrande och smärtsamt starkt ljus. Det ingen vet är att Ida drömmer om ett helt annat liv, om närhet, värme och moderskap. Saker ställs på sin spets under de där sommarveckorna och den gamla klyschan ”det är aldrig för sent” visar sig vara mer tom och ihålig än någonsin. Ibland är det helt enkelt kört och Vuxna människor är en vass, komplex och förtrollande skildring av det svåra i att se sanningen i vitögat.
Får jag följa med dig hem är en samling noveller om moderna norska kvinnor i olika situationer. Aubert imponerar i sitt sätt att leverera mycket innehåll i ett kort format, vilket kanske är den svåraste litterära formen av alla. Det är kärnfullt och rappt, träffsäkert och detaljerat. Sårbarhet ställs sida vid sida med frigjordhet och auktoritet till dess att varenda färgton på den mänskliga paletten finns återgiven.
Utgivna av: Wahlström & Widstrand, 2020. I översättning av Cilla Naumann.
Betyg 4 av 5