Lika i döden är den första boken i spänningstrilogin Morden vid världens ände, en ny serie som utspelar sig i småstaden Trosa. Samtliga böcker har kopplingar till traditionella sagor som här vävs in och ger återklang i den moderna spänningsromanen.
Vera har aldrig varit populär på sin hemort, men när hon i vuxen ålder återvänder till Trosa ställs saker och ting på sin spets. En gammal barndomsvän har blivit mördad och Vera gräver djupt när hon som revisor får i uppdrag att granska ett lokalt företag med koppling till hennes gamla umgängeskrets. Lite för djupt visar det sig, för någon i Trosa är beredd att gå över lik för att låta det förflutna vila i glömska.
Lika i döden är en riktigt nervkittlande historia som kryper under huden på läsaren. Det finns en glöd i författarens sätt att skriva och teckna karaktärer som fängslar. Beskrivningarna av småstadsidyllen som döljer både mörker och strikta hierarkier är detaljerade och genomtänkta. Intrigen visar sig också ha kopplingar till en väldigt specifik miljö som Anna Roos beskriver ingående och trovärdigt. Vera är dock en karaktär som är lite avig. Precis som med en igelkott känns hon taggig trots att man vill tycka om henne. Kanske är det därför jag inte riktigt fastnar fullt ut, men det ska trots det bli intressant att läsa kommande böcker och se hur Anna Roos utvecklar det intressanta sagotemat.
Utgiven av: Louise Bäckelin förlag, 2019. Pocket, 2020.
Betyg 3 av 5
Johannas Deckarhörna 