Jonas Moström debuterade 2004 med den första boken i deckarserien om kriminalkommissarie om Johan Axberg. 2015 kom Dominodöden, den första boken om psykiatern Nathalie Svensson och där kom snart även Johan Axberg att figurera. Därmed slogs de två serierna ihop till en. Böckerna har många hängivna läsare och Jonas Moström har bland annat belönats med Stora Ljudbokspriset för årets bästa spänningsbok. Nu är han aktuell med en fristående novellsamling som han har skrivit tillsammans med sin dotter, Roseanna Lagercrantz. 7 dagar ges ut av Lind & Co och novellerna är alla inspirerade av dödssynderna. Jag fick chansen att ställa några frågor till författarduon om boken 7 dagar, författarsamarbeten inom familjen och deras bästa tips på sommarläsning.
Foto: Thron Ullberg
Berätta lite om er novellsamling 7 dagar. Vad handlar den om? Vad fick er att välja just de sju dödssynderna som tema för era noveller?
Jonas: – Vi har skrivit sju fristående spänningsnoveller med det gemensamma att alla innehåller ond bråd död. Från början var idén att skriva en novell per veckodag, men sedan lade vi till att det även skulle vara en dödssynd per veckodag (lämpligt eftersom det finns sju stycken). Och dödssynder och deckare går ju väldigt bra ihop.
Berätta lite mer om er själva. Vad gör ni när ni inte skriver böcker?
Roseanna: – Jag är 18 år och går mitt andra år på Kungsholmens gymnasiums naturlinje. På fritiden läser jag andras böcker, åker slalom, spelar tennis och räknar. Bra teater och konst är andra kulturformer jag njuter av.
Jonas: – Jag arbetar 50% som husläkare i Stockholm. På fritiden åker jag gärna utför eller träffar vänner på en god middag.
För dig Roseanna är 7 dagar din författardebut. Hur känns det och vilka tankar har du kring en eventuell författarkarriär framöver?
Roseanna: – Skrivandet har alltid varit en självklar del av mitt liv och det kommer det nog att fortsätta att vara, på ett eller annat sätt – eller flera. Att ha debuterat med sju titlar i en och samma känns som både ett avslut och en början på ett kort respektive ett långt projekt; vilket är otroligt kul.
Jonas, du har ju tidigare skrivit en lång rad böcker ensam. Att dela skrivprocessen med någon annan måste vara en omställning. Hur tänker du kring att anpassa dig till en medförfattare?
Jonas: – Det var en givande utmaning. Efter 13 romaner på egen hand kände jag att jag behövde testa något nytt. Det är både lättare och svårare att skriva ihop. Man kan bolla idéer och får snabbt veta om något är dåligt. Det svåra är att skriva ihop sig så att man får en berättarröst. Att vi är i olika åldrar är också en bonus som ger en unik chans till inblick i varandras värld.
Hur väcktes idén om att ni skulle skriva en bok tillsammans?
Jonas: – Det var under en av många Djurgårdspromenader som vi spånade fram det. Roseanna är duktigt på att skriva och jag ville prova att skriva tillsammans med någon. Noveller har jag aldrig skrivit så även det var en spännande utmaning.
Vilka utmaningar innebär det att skriva tillsammans som far och dotter? Hur ser processen ut?
Jonas: – Vi växeldrog projektet. Först spånade vi fram tema och vilken veckodag som passade med vilken dödssynd. Sedan ville vi ha olika karaktärer och miljöer – det blir snabbt till ett pussel där man kompletterar de bitar man redan har lagt. Utmaningen är att kompromissa, visa sina dåliga texter för varandra och låta den andre stryka och ändra.
Kompletterar ni varandra eller skapar generationsklyftan någon gång motsättningar i ert arbete? Och om ni tycker olika i en fråga, hur löser ni det?
Jonas: – Inga större motsättningar :-). För det mesta gäller att 1+1=3. Eftersom jag är mest erfaren bestämmer jag – eller vad säger du Roseanna? Jag inbillar mig dock att jag är bra på att se när min idé inte är den bästa.
Roseanna: – De flesta av problemen handlade om att den andre ville stryka något som stod skrivet; killing your darlings är väl den smärtsammaste delen av skrivarprocessen. När den andre protesterade blev det ändå ofta den som ville stryka som fick igenom sin vilja – det skulle trots allt bli noveller av texterna. Jag skrev före Jonas vilket gjorde att han automatiskt fick sista ordet och ändrade om slutet på en av novellerna bland annat.
Senare i höst är du Jonas även aktuell med en ny bok, Skytten, den sjätte boken i din deckarserie om Nathalie Svensson. Berätta lite om den.
Jonas: – Den har tema organdonation – ett spännande ämne som jag inte har skrivit om tidigare. Parallellt med ett mord på en transplantationskirurg i Uppsala brottas Nathalie med dilemmat om hon ska ställa upp och låta donera en bit av sin lever till sin mamma. Om hon inte gör det kommer mamman sannolikt att dö. Vi får även följa hur Nathalie och Johan Axbergs relation utvecklas.
Slutligen, vilka är er bästa lästips inför sommaren?
Jonas: – Vassa föremål av Gillian Flynn och Jens Liljestrands biografi om Vilhelm Moberg.
Roseanna: – Mitt bästa tips är Steinbecks Öster om Eden.
Johannas Deckarhörna 