Julia och hennes sambo Jesper reser till den danska ön Anholt för att fira semester. De får låna ett hus av bekanta till Julias föräldrar och semesterveckorna är hett efterlängtade. Att få komma bort, rå om varandra och kanske hitta tillbaka till det som var innan dottern Alice föddes, det är vad Julia drömmer om. Den senaste tiden har en kyla smugit sig in i relationen mellan henne och Jesper. Den självklara värmen och närheten förbyts allt oftare i meningslösa gräl och avståndstagande. Om sanningen ska fram har deras kärlek kanske aldrig varit så stark som Julia ville tro.
Anholt är en mycket speciell plats som i äldre tider fruktades av sjömännen eftersom havet runtomkring är förrädiskt. Även på själva ön vittnar den karga naturen om de hårda levnadsvillkor som tidigare generationer tvingats anpassa sig till. Sandöknen som gnistrar i spektakulära färgtoner varje kväll när solen går ner bär på många hemligheter; det sägs att många människor har försvunnit där. Författaren skildrar atmosfären och naturens skiftningar på ett sätt som förstärker den allt tätare stämning som infinner sig i berättelsen. Liksom inför ett åskväder blir situationen allt mer tryckt och stegvis tecknas bilden av en skev relation som är lika förrädisk som Anholts sandöken.
Problematiken tycks ligga i de roller som Julia och Jesper intar i deras gemensamma relation. Julia är en generös person, präglad av en uppväxt i en välbärgad familj. Hon har ett fast jobb, hög inkomst och äger sin egen bostad. Jesper menar att det gör henne högdragen. Han påminner henne om att hon är bortskämd och att hennes framgångsrika liv har gett henne en övertro på sin egen förmåga. Jesper är både pank och arbetslös, vilket gör att alla hans privilegier som man kommer på skam. Han är inte i en position där han känner att han kan försörja, beskydda och ta initiativ. Han känner sig underlägsen kvinnan han lever med och det enda sättet han kan komma på för att kuva Julia är att förminska henne som kvinna och person. Han måste därför fortsätta att påminna henne om allt som gör henne till en dålig mor och människa.
Maria Svelands bok Gråleken är en tät och intressant relationsroman som tar avstamp i vardagens realiteter. Hon skildrar hur det sliter och kostar på att vara småbarnsförälder, men ganska snart inser läsaren att den kil som slagits in mellan Julia och Jesper går mycket djupt och inte enbart kan ha sin grund i vakna nätter och hormonstyrda känsloutbrott. Med undantag för ett parti i bokens mitt där berättelsen stagnerar en aning närmar sig avgrunden i en hastighet som nästan för tankarna till en thriller. Maria Sveland lyckas förmedla de intensiva känslor som rasar hos paret vars drömbild av ett förhållande sakta krackelerar. Gråleken är en bok som får läsaren att reflektera över karaktärernas vägval och agerande, något som gör den till ett utmärkt alternativ för den som är på jakt efter en bok till nästa bokcirkelträff.
Utgiven av: HarperCollins Nordic, 2019.
Finns hos: Bokus – Adlibris – HarperCollins
Betyg 3+ av 5
Tack för tips. Den här blev jag sugen på att läsa. Ha en fin dag kram från Nina