Silvervägen av Stina Jackson

Det har snart gått tre år sedan Lina försvann, men Lelle kan inte släppa att hans dotter är försvunnen. Det norrländska sommarljuset gör det svårt att sova och natt efter natt färdas han längs vägarna i jakten på ett svar. Den sträcka Lelle oftast väljer, väg 95 som leder från Skellefteå vidare väster ut genom det norrländska inlandet, kallas Silvervägen. Troligen var det här Lina plockades upp av någon efter att han han en tidig morgon lämnade av henne vid busshållplatsen. Lelle arbetar som gymnasielärare och på något vis har han lyckats hålla ihop ramarna för det som är hans liv, men frun har lämnat honom och själv är han mest ett tomt skal. Spekulationerna kring Linas försvinnande är många, men han vägrar tro att hon är död.

Samtidigt får vi också följa Meja som tillsammans med sin mamma Silje flyttat in hos en äldre man på en gård i trakten. Han är bara en i raden av alla karlar som figurerat i Siljes liv, men hon själv hävdar bestämt att han är den rätte. Torbjörn ska ge dem den trygghet Meja aldrig har upplevt, men istället ser hon hur mamman stegvis närmar sig det maniska tillstånd som alltid blir följden av hennes storstilade projekt. Meja träffar Carl-Johan och trots att hans familjeförhållanden är en smula märkliga tar hon tacksamt emot den fristad hon erbjuds. Hos Carl-Johans familj lever man efter gamla traditioner och av det jord ger, hans far har bestämt att de ska vara självförsörjande och bojkotta modern teknik. För Meja spelar det ingen roll om hon tvingas lämna ifrån sig sin smartphone, hon är glad att slippa vara bunden till sin mor längre. Friheten och kärleken berusar henne.

Silvervägen är en berättelse som fångar människans mörker och författaren väljer att låta handlingen utspela sig på en lika dunkel plats: i de djupa norrländska skogarna. Det är som att Stina Jackson får avgrundens mörker att öppna sig med sin berättarkonst. Hon låter oss skymta det som gömmer sig under ytan, men länge är det just en känsla av obehag som utgör den största spänningen i Silvervägen. Lika mycket som det är en roman om ett brott är det också en studie av människor. Porträttet av Meja som har levt med en ensamstående mamma som lider av psykisk sjukdom och dricker allt för mycket vin är smärtsamt realistiskt. Lelle har förlorat ett barn, men håller likväl ihop därför att han ännu när en förhoppning om att finna henne. Trots den pressade situationen handlar han oftast inom ramen för det trovärdiga. Författaren lyckas skapa starka karaktärer som alla framträder tydligt men samtidigt behåller sin komplexitet.

Stina Jacksons debutroman Silvervägen är en av de böcker som nominerats till det svenska deckarpriset Crimetime Specsavers Award för årets bästa deckardebut. Om det räcker hela vägen för Stina får vi veta först i höst, men jag är övertygad om att hon i alla lägen kommer att lämna ett stort avtryck hos sina läsare och att debuten kommer att följas av fler böcker. Även om Stina Jackson rör sig i en lite annan genre än den klassiska kriminalromanen för den här berättelsen mina tankar till Åsa Larssons serie om Rebecka Martinsson. Här finns samma berättartekniska fingertoppskänsla. Jag imponeras i första hand av författarens förmåga att med små, subtila medel förmedla känslor. Bokens första del är kanske något starkare än den andra, men genomgående är intrigen ändå rimlig och snyggt paketerad i en berättelse som fängslar med sitt djup.

Utgiven av: Albert Bonniers förlag, 2018. 

Finns hos: Bokus – Adlibris – Akademibokhandeln 

Betyg 5 av 5