Kritgubben av C. J. Tudor

Året är 1986 och sommarlovet går mot sitt slut i den lilla brittiska staden Anderbury. Eddie och hans kompisar har utvecklat ett system, ett slags hemligt språk baserat på streckgubbar. Som de flesta pojkar i tolvårsåldern känner de en stor dragning till mysterier, men när den något äldre plågoanden Sean dör kommer verkligheten obehagligt nära. Kritgubbarna börjar dyka upp i alla möjliga obehagliga sammanhang utan att någon av dem ligger bakom. Pojkarna förstår inte allt som händer omkring dem, men Anderbury är ett samhälle som ruvar på många hemligheter. Trettio år senare arbetar Eddie som lärare, men händelserna i hans barndom ligger fortfarande nära till hands i minnet. Plötsligt börjar det förflutna komma ikapp honom och hans vänner.

C. J. Tudor har i sin debutroman Kritgubben skrivit en deckare ur ett något ovanligt perspektiv, vi får här följa berättelsen ur barns synvinkel. Det är ett lyckat grepp såtillvida att författaren på ett naturligt sätt låter mycket ruva under ytan. Eddie och hans vänner förstår inte riktigt vidden av det som pågår och föräldrarna gör vad de kan för att skydda barnen mot den brutala verkligheten. Således är det först i efterhand, när Ed själv är vuxen och får ett annat perspektiv på saker, som pusselbitarna börjar falla på plats. Författaren lyckas förmedla känslan av huvudpersonernas ungdom och oförstånd när de viner fram längs gatorna på sina cyklar i jakt på nya äventyr och med små bekymmer förutom hur sommarlovet ska utnyttjas maximalt. Det blir verkligen en otäck kontrast mellan idyll och brutala mord.

C. J. Tudor använder ett lekfullt språk som passar för berättelsen och på det hela taget tycker jag att upplägget är lyckat, men alla antydningar blir ibland en smula övertydliga. Författaren vill så väldigt gärna få mig att fortsätta läsa genom att tala om att det kommer mer och blir ännu värre. Jag hade önskat att hon hade låtit mig utläsa detta mellan raderna ibland istället för att skriva det i klartext. Kritgubben är en lättläst och pigg debut som får ett extra plus för några riktigt ruskiga scener som får även en inbiten deckarfantast att höja på ögonbrynen.

Utgiven av: Wahlström & Widstrand, 2018. I översättning av: Helena Hansson.

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5