Det goda folket av Hannah Kent

Irland, tidigt 1800-tal. Det är ett hårt liv för människorna på den gröna ön. Det är svårt att få tag i bränsle för att hålla de kyliga vinterstormarna ute, och huruvida skörden kommer att ge tillräckligt för att mätta hela familjen vet bara Gud. Korna mjölkar dåligt, och kvinnornas försök att kärna smör är förgäves. När en fullt frisk man segnar ned död viskas det om det onaturliga, hur älvorna som kallas Det goda folket ligger bakom. Kvar blir änkan Nóra, och med ett svårt handikappat barnbarn vid namn Micheál. Ryktet säger att ondskan flyttat in i Nóra Leahys hem, att barnet är en bortbyting och att älvorna tagit även hans döda mor. Han drar olycka över hela dalen, sägs det, och Nóras försök att ta hjälp av den läkekunniga Nance Roche förvärrar bara situationen. Nance har rykte om sig att kunna kommunicera med älvorna, att kunna blidka dem och läka med hjälp av örter och magi. En farlig kunskap som människorna både fruktar och eftersträvar.

Hannah Kent gjorde stor succé med En mörderska bland oss som utspelade sig på en liten isländsk gård vid 1800-talets första hälft. Här återvänder hon till en liknande miljö, men denna gång har handlingen förlagts till Irland. Också här skildras ett litet samhälle som i grunden styrs av sina egna lagar, ryktesspridning och tron på det övernaturliga. Centralmakten och den katolska kyrkan finns i periferin, men dess faktiska inflytande är begränsat. Istället är det traditioner och den djupt rotade folktron som styr människornas tankebanor.

Nóra Leahy har hamnat i en svår situation. Hon har förlorat både sin make och sin dotter, och utsikterna för en ensam kvinna att föda en svårt handikappad pojke och sig själv är dåliga. Hon anställer en flicka för hjälp i hushållet, men hur hon på sikt ska ha råd att betala henne vet hon inte ens själv. Synen på det handikappade barnet är också slående för en nutida människa. Det spekuleras i vad som är felet, men hans tillstånd där han inte kan gå eller prata betraktas i alla avseenden som abnormt. Nóra vill inte att folk ska se honom, och de få som ändå besöker hemmet räds för smittsamhet och trolldom. Pigan Mary ser något gott i pojken och förstår att hans missljud är ett tecken på att han lider, men Nóra ser bara en belastning. Det kan inte vara hennes barnbarn, det måste vara en älva som tagit hans plats. För att driva ut det onda vidtar hon och Nance åtgärder med både gift och försök att bränna ut älvan, och det är stundtals mycket obehaglig läsning.

Hannah Kent skriver förtrollande, och trots att den värld hon skildrar är så fjärran från vår tids uppfattning om sjukdom, andar och magi lyckas hon fängsla sin läsare. Boken förflyttar mig i tid och rum så att jag känner den fattiga, irländska landsbygdens närvaro. Nance Roche gör sitt bästa för att hjälpa med naturens apotek, men viljan att missförstå lurar hela tiden runtomkring och människornas rädsla för det okända gör att bristen på tillit är stor. Hur kan de veta att hon inte försöker förgifta dem, att inte hennes brygder är ett sätt att göra dem beroende av henne för att hon ska få mat på sitt eget bord? Det goda folket är en fängslande och mångbottnad roman som passar alla som är intresserad av livets dilemman i äldre tider, men även den som fängslas av folktro och andeväsen.

Utgiven av: Modernista, 2017. I översättning av: Birgitta Wernbro-Augustsson 

Finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5