Blybröllop av Sara Paborn

Irene är en vanlig svensk kvinna som levt ett typiskt medelklassliv och nu närmar sig pensionsåldern. Hennes tid har gått åt till att måna om och hjälpa andra, barnen, bibliotekskunderna och framförallt maken Horst. Horst var en gång en stilig basist i ett band, numera är han en glädjedödande kabeldragare. Allt han säger har en negativ biton, och det mesta Irene tar sig före med väljer han att kritisera. Så en dag inträffar en slump som kommer att få drastiska konsekvenser. Irene har nyligen läst en bok om blyförgiftning i det antika Rom, hur man utvann blysocker och fann det vara en bra smaksättare. Samtidigt hittar hon de gamla blytyngder hennes mor använde för att ge gardinerna fint fall. En tanke föds. Tänk om Horst skulle få smaka på sin egen bittra medicin, tusen gånger om.

Blybröllop är en bok skriven med glimten i ögat, men det är långtifrån komik. Snarare dödligt allvar. Irene är trött på livets invanda hjulspår, hon längtar efter förändring. Framförallt är hon trött på att ständigt rätta sig efter andras vilja, hon längtar efter frihet. Blytyngderna och den snart bortglömda kemiska kunskap som finns i bibliotekets vrår ska bli hennes biljett till självständighet.

Vi följer Irene och Horst från att de var nygifta, och många gång ställer sig vår huvudperson frågan: hur blev det såhär? Inte kunde det väl vara allt livet hade att ge? Horst har alltid, med en självklarsäkerhet vissa män föds med, styrt deras liv i den riktning han fann bäst, han har alltid prioriterat sina egna behov. Han är stoisk och allvetande. Han har aldrig sett Irene för den hon verkligen är.

Sara Paborn har skrivit en berättelse om ett långlivat äktenskap som är både tänkvärd och underhållande. Trots en blyförgiftning är det långtifrån någon vanlig deckare, i mitt tyckte ligger boken genremässigt närmare romanen. Men döden finns ändå i kulisserna, och det är huvudpersonen Irene som bemästrar den. Många kan nog känna igen sig i hennes situation, hon är en högst ordinär kvinna i grunden. Jag tycker författaren har lyckats väl med att fånga den smått rusiga och euforiska känsla Irene uppfylls av då hon tar makten över såväl Horst som sin egen livssituation. Hennes liv får en ny mening då hon tillägnar sig kemins förlovade värld, hon blommar upp på nytt. Visst är det en extrem situation som målas upp i den här boken, men sensmoralen, att spränga bojorna och våga leva utan att jämka med någon annan, den går att tillämpa och ryckas med av. En mycket läsvärd och annorlunda roman om ett brott.

Utgiven av: Brombergs förlag, 2017.

Finns hos t ex Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5