Det är en svår tid i det som ska bli Europa. Digerdöden drar sakta fram genom byar och städer och efterlämnar ödslighet och svårt prövade människor som förlorat sina närmaste. Vi följer en kvinna som lämnar allt av den enkla anledningen att hon inget har kvar. Hennes vandring går över kontinentens allfarvägar, genom städer som Krakow, Dresden, Erfurt och Amsterdam. Hon färdas i en mans klädedräkt av säkerhetsskäl, men det är ändå en farlig resa. Hon vet inte själv vart hon är på väg. Hennes identitet skiftar från plats till plats, liksom de människoöden hon möter. Stundtals hoppas hon att pesten skall ta även hennes liv, men någonstans finns samtidigt en dröm om att hitta en ny plats att slå sig ned på. Ett nytt liv, och en ny tid att skapa tillhörighet och knyta nya band.
Det är på många sätt den mörka Medeltiden vi möter i Elin Boardys bok eftersom det är i dödens fotspår hon vandrar, den kvinnliga huvudkaraktären som vi känner som Sigrid. Men berättelsen tar oss också med till de imponerande storstäderna med dess kyrkspiror, borgar och slott. Det är en värld som stundtals lyses upp av katedralernas praktfulla glasfönster, för att i nästa stund återgå till vardagens gråskala och alla de umbäranden som drabbar mänskligheten. Pesten ses som ett straff från Gud, alternativt att judarna har fört den med sig till den goda kristna befolkningen. Rädslan sprids, och tilliten försvinner.
Tiden är inte än är en roman om ett Europa och en tid som på många sätt reflekteras i senare händelser. På den mark Sigrid vandrar har så mycket hunnit ske under århundradenas lopp, men samtidigt har en hel del förblivit detsamma. Många av kyrkspirorna står kvar och liksom människans rädsla för det okända ter de sig svåra att bryta ned. Det är en fröjd att läsa Boardys vackra och samtidigt lättillgängliga språk. Hon kan konsten att med små medel måla bilder på läsarens näthinna, och varje ord i den här texten känns välavvägt och använt med eftertanke. Boardy fångar också själva essensen av att känna till vår historia. Inte den om kungar och årtal, utan om människorna och hur de levde. Hur händelser påverkat, bidragit med förödelse och förändrat människors sätt att förhålla sig till sin samtid. Men också hur detta har kunnat leda till en nystart och utveckling för de som lämnats kvar. Var sak har sin tid, men jag hoppas att fler stilfulla romaner av Elin Boardy inte dröjer allt för länge. Detta var den fjärde i ordningen, hon har tidigare utkommit med Allt som återstår, Mot ljuset och Mary Jones historia.
Utgiven av: Wahlström & Widstrand, 2017.
Finns att köpa hos Bokus och Adlibris
Betyg 4+ av 5
Detta låter som en bok för mig! Den hamnar på (den allt mer växande) Att läsa-listan! 🙂
En tid som jag inte skulle ha något emot att veta mer om 🙂
Onekligen en intressant tid 🙂
Jag blev riktigt förtjust i denna bok, en stark skildring av en mörk tid.
Visst var den bra!
Den här boken kommer ofta tillbaka i mina tankar dessa dagar med Corona. Det hade jag aldrig trott när jag läste den, att något liknande skulle kunna hända igen. Tänk så sårbara vi är!