Catherine Merridale är aktuell med sin tredje bok på svenska, Lenins resa: Vägen till revolutionen 1917. Boken analyserar såväl tiden före den ryska revolutionen, dess orsaker, förlopp och framförallt Lenins betydande roll i de händelser som kom att utspela sig i Ryssland för exakt hundra år sedan. Trots att ett sekel gått är Lenin fortfarande närvarande i det ryska medvetandet och hans gärningar har på många sätt satt spår även in i våra dagar.
När Merridale börjar sin berättelse lever Lenin liksom många andra revolutionära element i landsflykt i Schweiz. Ryssland är ett land på randen till sammanbrott, och detta mitt under brinnande krig. Landet kämpar mot det enade Tyskland i allians med Frankrike och Storbritannien, men besväras av stora inre motsättningar. Tsaren anses inkompetent, och administrationen såväl i Första världskriget som i samhället i stort haltar. Tsarfamiljen har privata problem med en son och arvinge som är svårt sjuk, men det vet inte folket om eftersom man i det längsta mörklagt saken. Kejsarinnan Alexandra misstänkliggörs för sitt umgänge med den mystiske munken Rasputin och för sin tyska härkomst. Landet har genomlevt en mindre revolution 1905, men missnöjet pyr fortfarande. Befolkningen är fattig, och S:t Petersburg lockar allt fler med sina fabriksjobb. Samtidigt utgör kriget en motor i ekonomin då stora delar av produktionen är av just krigsmateriel.
I februari 1917 utbryter oroligheter som leder till revolution och tsarens abdikerar. Lenin jublar i sin exil, men inser också att det nu är läge att ta steget mot den marxistiska revolution han själv eftersträvar. Ryssland styrs av en provisorisk regering med Aleksandr Kerenskij i spetsen, men landet framstår samtidigt som en skuta utan kapten – det råder osäkerhet kring vad folket vill ha, och arbetarsovjetens roll är stark. Ett tillfälle som helt enkelt inte får slarvas bort. Men hur ska Lenin ta sig genom fiendelandet Tyskland tillbaka till S:t Petersburg?
I Berlin är man beredda att se genom fingrarna med att denna ökände kommunist reser genom landet om hans ankomst till Ryssland kan försvaga fienden. Så Lenin beviljas resetillstånd, och påbörjar sin tågtripp genom Tyskland, med färja över till Helsingborg, vidare genom ett Sverige där han möter socialisternas företrädare, upp mot Haparanda och genom Finland. Vid påsk 1917 är han äntligen framme i S:t Petersburg, och i oktober samma år tar bolsjevikerna makten.
Det Catherine Merridale skildrar i sin bok är ett stycke historia som väcker den klassiska frågeställningen OM. Om Lenin hade blivit kvar i Schweiz, hade då vår 1900-talshistoria sett annorlunda ut? Hade Sovjetunionen bildats, eller hade Kerenskij styrt landet in på en liberal väg istället? Små händelser leder inte sällan till stora konsekvenser. Lenins mumie vilar ännu på Röda torget i Moskva, och han är därmed ytterst närvarande i det ryska folkets dagliga liv. Många av dagens ryssar och östeuropéer har påverkats starkt av den ideologi, leninismen, som kom att prägla de kommunistiska ländernas politik under mycket lång tid.
Det är en intressant berättelse, och trots att så lång tid har gått går det att dra paralleller till dagens världspolitik. Att ett land i krig väljer att gynna sin egen sak genom att stödja lokala rebeller påvisas här tydligt, och det är inte någon ny företeelse. Tyskarna ville gärna se ett försvagat land i öster, så att de kunde lägga all sin energi på att bekämpa Frankrike och Storbritannien i väst. När kriget började gå dåligt för kaiser Vilhelm var de inte främmande för att pröva alternativa metoder för att få Ryssland att sluta fred. Boken väcker också tankar kring folkets val av ledare. Även i vår tid sker revolutioner där missnöje leder till ett förändrat samhälle. Men vad kommer sedan? Den arabiska våren där flera regimer i Mellanöstern störtades har visat att det kan vara svårt att förutse vilken riktning landet egentligen kommer att ta efter att en omstörtande förändring sker, och att det i stor utsträckning beror på vilka som lyckas ta makten. Här finns en uppenbar likhet med vad som hände i det ryska samhället efter 1917, trots den enorma skillnaden i kultur, religion och ideologier. Merridale gräver kanske ibland lite onödigt djupt i sin berättelse, men det är en underhållande och intressant bok som ger en god bild av revolutionens bakgrund och förlopp, personkulten kring Lenin och den politiska andra som rådde vid tiden. Dessutom presenteras detta med en lite annorlunda vinkling i och med att Merridale väljer att lägga fokus på Lenins resa, och för det är boken värd ett extra plus.
Tips på vidare läsning om Ryssland: Kreml: Symbolen för makt och rikedom av Catherine Merridale (2014)
Utgiven av: Historiska Media, 2017. I översättning av Claes Göran Green.
Finns hos Bokus – Adlibris – Historiska Media
Betyg 3+ av 5
2 reaktioner till “Lenins resa av Catherine Merridale”