Den siste pilgrimen av Gard Sveen

Den siste pilgrimen belönades 2014 med det prestigefyllda deckarpriset Glasnyckeln. Nu finns den äntligen i svensk översättning. Handlingen utspelar sig i Norge i skuggan av Andra världskriget, men skeenden då får konsekvenser även i nutid och leder till ett mordfall som det åligger Tommy Bergmann att lösa.

Under kriget får vi följa Agnes Gerner. Hon arbetar för den norska motståndsrörelsen med kopplingar till de allierades underrättelsetjänst. Agnes jobb är att infiltrera och hon kommer den högt uppsatte nazisten Gustav Lande inpå livet, till och med så nära att han vill gifta sig med henne. Men Agnes har bara ögon för den mystiske motståndsmannen Pilgrimen. Trots det måste hon fortsätta spela ett livsfarligt spel med hjälp av sitt vackra yttre och fördomen att en kvinna är ofarlig.

Många år senare hittar en grupp läkarstudenter mänskliga kvarlevor i terrängen. Kropparna visar sig ha legat begravda sedan krigsåren, och Tommy Bergmann kan inte släppa tanken på vilka de var, inte minst eftersom det ena skelettet visar sig vara efter en liten flicka. När en äldre man vid namn Carl Oscar Krogh så blir mördad med ett vapen med starka kopplingar till Nazityskland verkar det vara alltför mycket av ett sammanträffande. Tommy Bergmann börjar forska i det förflutna och överallt stöter han på samma namn. Pilgrimen.

Gard Sveen bjuder i sin deckardebut på en blandning mellan en spionroman och en klassisk deckare. Det är en spännande berättelse med intressanta skildringar av de för Norge svåra krigsåren. Författaren väljer att låta oss följa en kvinnlig agent som med sitt oskuldsfulla yttre både förför och förgör. Inombords känns det dock som att Agnes Gerner är nära ett sammanbrott, och i en så abnormt pressad situation är väl inte det särskilt konstigt att hon har det karaktärsdraget. Allt väl så långt.

Den nutida karaktären Tommy Bergmann har jag däremot svårare att fördra. Efter att ha misshandlat sin sambo till dess att förhållandet sprack är han nu en försupen och mycket ensam polisman som lever för sitt jobb. Mindre smickrande såklart, men framförallt väldigt klyschigt. Det går tretton på dussinet av dessa slitna polisiära figurer. Det är inte så att Gard Sveen på något sätt gör jobbet med att skildra Tommy Bergmann sämre än sina kollegor, men det kunde ha varit mer innovativt än såhär.

Spänningsmässigt blir boken lite av en bergochdalbana. Den öppnar starkt, och de första tvåhundra sidorna sträckläser jag. Gard Sveen visar sig vara skicklig på att skildra miljöer och att bygga upp sin historia. Men så händer det något, det blir omständligt, lite upprepande och en hel massa karaktärer och stickspår att hålla reda på. Den röda tråden trasslar sig helt enkelt. Att mitt intresse för Den siste pilgrimen här genomgår något av en kris kan vara konsekvensen av bokens längd, 550 sidor är inte helt lätt att fylla. Mot slutet stiger dock spänningen igen, och när det glimrar till och är som bäst får jag lite Nesbø-vibbar. Den siste Pilgrimen är helt klart en stark debutroman.

Utgiven av: Lind & Co, 2016. I översättning av: Per Olaisen.

Finns att köpa hos Bokus och Adlibris

Betyg 3+ av 5