Text från förlagets hemsida: Dottern till en av Barbara Havers bästa vänner kidnappas och spåren leder till Italien. I ett försök att hitta flickan gör Havers ett övertramp och straffas med administrativ tjänst.
I stället reser Sir Thomas Lynley till den italienska staden Lucca för att bistå den lokala polisen i utredningen. Snart upptäcker Lynley att fallet har förgreningar långt upp i den italienska maktens korridorer.
Elizabeth George är en av världens mest lästa och älskade deckarförfattare. En ond liten handling är hennes artonde roman om Thomas Lynley och Barbara Havers.
Vi har länge fått följa Barbara Havers relation till grannen Azhar och hans dotter Hadiyah, och Havers blir i denna boken helt ifrån sig när flickan försvinner. Hon bryter alla regler och överskrider alla gränser för att hjälpa till att återfinna henne.
Resultatet blir att kommissarie Lynley skickas till Italien, där flickan försvann, för att få brittisk och italienska myndigheter att samverka. Jag måste säga att sällan har väl kommissarien varit så tandlös, han går mest runt och ser adlig ut och är trevlig.
Lynley och Havers har länge tillhört mina favoritkaraktärer bland brittiska deckare. Men den här boken är alldeles för lång (nästan 800 sidor). Varje liten förveckling redogörs för mångdubbelt, och de sidospår vi får följa känns krystade. Det är mycket vagt vad dessa personer i periferin har med saken att göra, och det dröjer innan vi får klarhet i det. Ibland glimmar det till och man känner igen Elizabeth Georges sätt att skriva från hennes glansdagar, men transportsträckan dit är både lång och tröttsam. Dessutom kryddas texten med en hel del italienska uttryck som tyvärr inte säger mig särskilt mycket, de bidrar bara till att sinka min läsning. Tyvärr är den här boken en ganska stor besvikelse, och jag hoppas verkligen att fortsättningen på serien inte tänker följa det mönstret.
Betyg 2+ av 5
Johannas Deckarhörna 
Jag har läst alla i den här serien, men efter en gradvis kvalitetsförsämring var det den här som fick mig att inse att jag måste ge upp serien. Eller ta en väldigt lång paus i alla fall…
Har hört att den nya (som kommer på svenska i vår) ska vara bättre. Så då blir jag trots allt lite nyfiken på att ge det en chans till.
Jag tyckte också att denna var lite för lång.
Ja, knappast inte hennes bästa.
Hm… 😉 Jag har tagit sats länge för att börja i den, men det har tagit emot eftersom jag tyckt att den är lite väl tjock. Elizabeth George böcker har ju dock länge varit ett måste, men jag tycker nog inte att de senare har varit i samma klass som de första som var precis hur bra som helst! Efter ditt inlägg nu så känner jag att det nog kommer att dröja ännu längre innan jag tar sats och tar itu med den – men läsas ska den!
Det är trist när det går utför med en serie, men jag kommer nog ändå ge den någon mer chans.
Jag med… Går ju inte riktigt att sluta heller på något sätt… 😉
Nej, så är det. Man är fast.
Det är länge sedan jag läste någonting av Elizabeth George men nu blir jag lite sugen på att fortsätta serien.
De flesta böckerna har ju varit väldigt bra, även om den här inte var nån höjdare.