Eldjägarna av Mons Kallentoft

I den nionde boken om Malin Fors och hennes kollegor vid Linköpingspolisen står elden i centrum. En ung pojke som samhället verkar ha glömt hittas i en container som skickats till värmeverket för förbränning. Kort därefter hittas en kvinna bränd till döds i ett skogsområde i staden. Samtidigt rasar också en brand i ett av Linköpings industriområden som täcker hela staden med rök och aska. Malin Fors fortsätter att kämpa emot sina demoner, men samtidigt är hon också i bättre balans än vi någonsin sett henne tidigare.

Eldjägarna fokuserar mycket på att allting har ett samband, att vi lever i en internationell värld där händelser och människor på andra sidan jorden kan skapa ringar på vattnet som når även oss. Framförallt fokuserar boken på den lilla människans osynlighet i en värld där vi tror oss leva modernt och att standarden ständigt ökar. Här tas vi raskt ur den villfarelsen, och kombinationen av samhällsåskådning och välskriven spänning som utmärker Mons Kallentofts senare böcker i serien om Malin Fors gör dem vassa som rakblad och ruggigt bra. Vad som på ytan ter sig som ännu en morbid berättelse om polisens jakt på en mördare växer och får ett djup. Berättelsen Eldjägarna vittnar också om författarens förmåga att iaktta sin samtid och att fånga den i ord. Mons Kallentoft briljerar på det området.

Jag tycker kopplingen till Doha i Qatar och till Saudiarabien och de storslagna byggprojekt som pågår i den delen av världen är ett intressant inslag i berättelsen. Det är länder som vi sällan ägnar så mycket uppmärksamhet i vardagen, samtidigt som de sitter på både makt och rikedom i form av sina oljeresurser. Författaren sätter här fingret på den glänsande fasadens baksida på ett sätt som gör mig upprörd, men som samtidigt får mig att inse att det är mycket svårt att göra något för att påverka sakernas tillstånd.

Visst finns det stunder när man känner att man som läsare nu vandrat vid Malin Fors sida ganska länge. Vissa saker känns bekanta vid det här laget, men det gör mig ingenting. Det snarare bidrar till att öka realismen, och jag nästan förväntar mig att möta Malin och Zeke om jag skulle ge mig ut på Linköpings gator. Symboliken spelar en stor roll i de fyra böcker som inspirerats av de fyra elementen, branden som härjar i staden, träden som lyser som eld i höstsolen och sommarvärmen som inte vill ge med sig är några exempel hämtade ur Eldjägarna. Men nu har också författaren skrivit om alla elementen, och såklart undrar man vad som väntar. Boken slutar på ett sätt som både kan öppna för en fortsättning, men också vara ett slags avslut. Jag hoppas såklart på nya berättelser, i vilken form de nu än må vara.

Stort tack till Bokförlaget Forum för recensionsexemplaret!

Köp boken hos Bokus, Adlibris eller CDON

Betyg 4+ av 5