När en dokusåpakändis hittas mördad med ett allmänbildningstest fastnitat på ryggen visar det sig vara bara det första i en lång rad mord. Någon har satt sig i sinne på att den mediala uppmärksamheten på folk som gjort sig ett namn på att medverka i sammanhang som måste ses som allt annat än intellektuella ska få ett slut. I mördarens ögon hyllar det moderna samhället dumheten och utseendefixeringen medan de intelligenta, belästa och begåvade ständigt hamnar i skymundan. Paradise Hotel, blogg eller Youtube, källan till exponering är underordnad så länge Dokusåpamöraden anser sina offer vara debila.
När morden sprids och det inträffar nya runtom i Sverige kallas Riksmord in, och vi får följa Torkel, Vanja, Billy och Ursula i deras jakt på mördaren. Och så psykologen Sebastian Bergman förstås, den egentliga huvudpersonen. Deras trassliga inbördes relationer tillåts även denna gång ta en hel del plats, och det är inte utan att jag tycker att just den delen av berättelsen har gått i stå lite grann. Sebastians kvinnoaffärer, den komplicerade relationen till Vanja, Ursula som är både svartsjuk och samtidigt söker närhet – allt det har vi läst om ganska många gånger nu. Sebastian Bergman får jag dock lov att säga är en riktigt bra huvudkaraktär, han stannar i läsarens minne och väcker känslor, även om de inte är positiva. De andra karaktärerna är också väl tecknade och lätta att ta till sig, oavsett eventuella dåliga sidor.
Själva brottet är såklart motbjudande, men samtidigt tankeväckande. För visst finns det en poäng i att dagens medier gärna rapporterar om saker som kan kännas ytliga. Samtidigt är det en del av vårt demokratiska samhälle att gränsen mellan vad som är viktigt och vad som är i allmänhetens intresse liksom suddas ut, det ligger istället i betraktarens öga. Alla ska ha rätt att göra sin röst hörd, vad de än har att säga. Visst finns det också en viss ironi i att jag som bloggare nu skriver om De underkända, kan jag känna.
När det kommer till själva deckargåtan och spänningsnivån i boken kan man lita på Hjorth & Rosenfeldt i alla väder. Tempot är högt och handlingen rafflande. Det råder ingen tvekan om att författarduon är en av Sveriges skickligaste inom spänningsgenren. De underkända är den femte boken i ordningen, och genomgående för dem alla har varit en hög kvalité både på intrig, språk och spänning. Boken avslutas med en cliffhanger av rang, och nu återstår bara frågan, hur ska jag kunna vänta till nästa bok kommer så jag får reda på vad som händer härnäst?
Tusen tack till Norstedts för recensionsexemplaret!
Köp boken hos Bokus eller Adlibris
Betyg 4+ av 5
Johannas Deckarhörna 
Jag börjar känna mig manad att ta tag i den här serien… 😉
Jag tror inte du kommer ångra dig 🙂
Den måste jag läsa,,,hinner inte med allt.
Det är mycket nu..
Jag började läsa den här serien nu i höst och jag ångrar mig inte 🙂 Men varför dessa cliffhangers.. Jag blir ju så frustrerad! Har inte läst Underkända än och jag förstår att jag kommer bli frustrerad igen 😉
Ja, visst är det frustrerande! 🙂
De kan det där med cliffhangers! Det enda jag är lite skeptisk mot är att polisernas privatliv blir så hopblandat med brotten, det blir liksom för osannolikt emellanåt.
Ja, det är en ful ovana i många deckarserier!
Men deras är extrema …