I den andra boken om kommissarie Anthony McLean vid Edinburghpolisen kastas vi rakt in i handlingen redan från första sidan. En seriemördare härjar i staden, och han är ute efter unga kvinnor. För många år sedan mördades McLeans egen flickvän Kirsty, och förlusten av hans älskade svider ännu som ett öppet sår. När han en dag besökte ett antikvariat och fick se att innehavaren hade en tygremsa i samma material som Kirstys klänning var gjord av som bokmärke kom han något på spåren, och snart hade de gripit mannen som blev känd som Julmördaren.
Alla kvinnor som nu blivit mördade i Edinburgh förefaller ha fallit offer för samme man, men det finns ett stort problem. Julmördaren är död och begraven. Anthony McLean bevittnade själv när hans kista sänktes ner i jorden. Samtidigt är det ett otvistligt faktum, döda män kan inte begå mord. Men så får Tony höra sägnen om en bok som förtär sin ägares själ, en bok som fanns i Julmördarens antikvariat. Nu är dock boken försvunnen, och det finns anledning att tro att den återigen har fått en man att mörda…
Att återse karaktärerna vid Edinburghpolisen kändes på förhand som ett kärt nöje. Till stor del infriades också mina förhoppningar. Själarnas bok är liksom Flickoffret skriven i ett högt tempo och jag uppskattar Edinburghmiljöerna väldigt mycket. Det är något med den skotska kargheten som passar så oerhört väl som fond för deckare.
Något som dock gör att jag måste ge boken ett minus i betygen är att jag ibland har svårt att hänga med i svängarna. Det blir en smula rörigt. Vi kastas rakt in i handlingen, Julmördaren är död och begraven. Jag får en känsla av att som läsare bli lämnad lite på efterkälken här. Det har hänt en massa i det förflutna som delvis nystas upp under läsningens gång, men jag tycker också att en del trådar lämnas lösa. Att McLean utreder en serie bränder samtidigt tycker jag också bidrar till att det blir för mycket på en gång och att fokus på själva mordgåtan stundtals går förlorat. Något som återkommer i nästan varje kapitel är också McLeans kontroverser med internutredarna och andra överordnade poliser. Jag har inget emot det inslaget som sådant, men det återkommer alldeles för ofta och tillåts ta för mycket plats.
Legenden om Själarnas bok tycker jag däremot är riktigt intressant, och det känns som att den verkligen tillför berättelsen något. Jag tycker till och med att det inslaget kunde ha getts mer utrymme eftersom det på många sätt är vad som gör att boken sticker ut i strömmen av deckare. Visst kan man ha åsikter om att den medför ett övernaturligt inslag, men i det här fallet stör det inte mig. Exakt vad som får en människa att vandra in i galenskapen och vad som utgör gränsen mellan verklighet och fantasi i ett sådant psyke vet vi ju trots allt inte. Boken är hämtar upp mycket av den röriga inledningen mot slutet och bjuder på en riktigt rafflande upplösning, vilket gör att jag är beredd att förlåta det mesta. Till våren kommer tredje boken om Anthony McLean på svenska, Bödelns sång släpps i mars. För min del känns det som en självklarhet att jag vill återse Edinburgh då, även om jag hoppas att det är en lite mer strukturerad berättelse. Ett extra plus vill jag också ge det snygga omslaget boken har begåvats med.
Stort tack till Modernista för det fina recensionsexemplaret!
Köp boken hos Bokus eller Adlibris
Betyg -4 av 5
Johannas Deckarhörna 
Haha, vet inte hos vem det var jag skrev detta häromdagen men verkar gälla i detta fall också: Ibland känns det som att författare medvetet gör slutet bättre bra för att man ska vilja läsa fortsättningsboken. Hahaha.
Jag blir i alla fall sugen på att läsa del ett!
Ja, i vissa fall är det uppenbart att slutet är gjort för att man ska bli nästan tvungen att fortsätta läsa. 😉
Jag saknade humorn i den här boken och det tog mig ett bra tag att fatta att det var det som var felet. Visst är omslaget snyggt, men hade det verkligen med innehållet att göra? Jag har inget minne alls av något som skulle likna… broschen(?).
Nej, det har du rätt i, både omslaget och humorn. Jag hade väldigt svårt att komma in i den, men hoppas på en förbättring i nästa bok 😉
Denna skall jag läsa under nästa månad. Skall bli spännande.
Spännande är den onekligen!