Året är 1917. Hungerkravaller rasar i Stockholm och ute i Europa råder brinnande krig. I Ryssland håller statsmakten på att kollapsa och någonstans i Sverige sitter Lenin och han sympatisörer i en tågvagn på väg hem för att överta makten, släppta av de tyska makthavarna för att underminera den unga ryska republiken. Stockholms gator befolkas av en rad originella karaktärer som vi alla får möta i Järnskallen. Lydia, professorsdottern som flyger som en skugga mellan takåsarna och bekämpar brott, Henrich Murdoch som tidigare var agent åt tsarens hemliga polis, Jenny som under flera namn gjort karriär som professionell svindlerska och så herr Agnefit, en maskerad man som kommer att bli ledaren för denna brokiga skara när de gör gemensam sak. För på Stockholms gator rör sig också en mördare, och det verkar som det finns kopplingar till mycket känsliga högpolitiska intressen.
Nils Håkanson har med sin debut Järnskallen gett oss årets kanske mest originella spänningsroman. Det är en bok som kännetecknas av stor berättarglädje, sakkunskap och ett välutvecklat och intagande språk. Håkanson går helt och hållet sin egen väg både stilistiskt och innehållsmässigt och det känns uppfriskande, trots att här förekommer mord och ond bråd död är Järnskallen allt annat än en dussindeckare. Boken flirtar stilmässigt med både ungdomens äventyrsromaner och den mera litterära romanen. En intagande kombination, men kanske inte helt och hållet min kopp te.
Trots bokens många förtjänster finns det en del saker som jag inte är helt tillfreds med. Jag tycker att den är lite väl lång (strax över 500 sidor) och att författaren ibland breder ut sig över smådetaljer som inte tar berättelsen framåt på ett helt självklart sätt. Boken hade därför i mitt tycke tjänat på att vara lite stramare hållen, utan att för den skull berättarglädjen hade behövt stryka på foten.
Järnskallen har också den förtjänsten att det är en bok med ett djup. Håkanson får ger oss en historielektion och får oss att fundera över hur vårt samhälle och den politiska arenan såg ut för blott hundra år sedan. Den som väljer att läsa den här boken kan dessutom känna sig säker på att få följa med på ett av årets största läsäventyr.
Stort tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplaret!
Köp boken hos Bokus eller Adlibris
Betyg 3+ av 5
En seg rackare då med andra ord.
Haha, ja lite faktiskt 😉
Den här blev jag nyfiken på.
Vad roligt. Hoppas du gillar den om du läser den 🙂
Ja gammal syn på politik är intressant.
Jag har med möda kämpat mig igenom de drygt 500 sidorna, i hopp om att det kanske till slut skulle komma nån slags förklaring till allt det osannolika som händer i boken. Men icke. Boken slutar i ett stort Jaså och lästimmarna känns bortkastade. Välj någon annan bok i stället!