Årets bästa kriminalroman 2014 enligt svenska deckarakademin!
Helenes syster Charlie avlider efter att ha fallit från en balkong i Jakobsberg. Charlie har levt ett trassligt liv med missbruk och utanförskap. Polisen avskriver det som självmord. Men ju mer Helene får reda på om sin systers sista tid i livet, desto mer tvivlar hon på att Charlie verkligen hoppade. En tid innan hon dog hade hon rest till Argentina där systrarnas mor försvann på 1970-talet. Mamma Ing-Marie reste till Argentina tillsammans med en man hon träffat vid en folkhögskola för att kämpa emot diktaturen, och systrarna har alltid levt i tron att hon övergav dem. Men nu väcks tanken hos Helene att deras mor kanske inte försvann frivilligt och att Charlie kommit nära en farlig hemlighet. Hon reser själv till Buenos Aires för att följa i moderns och systerns fotspår. Det är enda sättet att få reda på sanningen, men det är också farligt.
Tove Alsterdals tredje fristående kriminalroman är en välskriven berättelse som språkligt och stilmässigt ställer sig närmare romanerna än deckargenren. Berättelsen kommer läsaren till del i ett ganska lugnt och lågmält tempo och jag tänker mig att även den som till vardags skyr kriminalromaner skulle kunna uppskatta Tove Alsterdals bok. Själv tycker jag dock att bokens handling kunde ha skyndats på en aning, men jag anar att författaren också eftersträvat en stämning i sin text som då hade kunnat gå förlorad.
Det ligger ett svårmod och en ganska dyster stämning över hela berättelsen. De flesta av karaktärerna har eller har haft det ganska kämpigt. Författaren skildrar detta på ett väldigt gripande och djupt sätt, vilket gör att boken inte tjänar på att läsas i ett alltför hastigt tempo. Man måste helt enkelt ta en andningspaus efter att ha läst ett stycke och låta texten sjunka in. Det gör också att boken skrämmer mig mer än den värsta seriemördarberättelse, just detta att Alsterdal skildrar människans ensamhet och utsatthet så starkt. Detta är i grunden positivt, men samtidigt kan jag på ett personligt plan tycka att det finns en gräns för hur illa berörd jag vill bli av en bok. Men det är väldigt roligt att en så duktig författare som Tove Alsterdal får det erkännande och genombrott som deckarakademins pris innebär.
Tack till Lind & Co för recensionsexemplaret!
Betyg 3+ av 5
Johannas Deckarhörna 
Denna är jag väldigt intresserad av att läsa!