Dubbelrecension: Två böcker av Patrick Modiano – 2014 års Nobelpristagare i litteratur

Idag är det dags för de lyckliga utvalda att emotta pris till Alfred Nobels minne. Jag har läst två av litteraturpristagaren Patrick Modianos böcker, De yttre boulevarderna och De dunkla butikernas gata; båda utgivna i nyutgåva av Norstedts förlag. Tack till er för recensionsexemplaren, och ett extra stort plus för de snyggt formgivna omslagen.

De yttre boulevarderna

Om boken, hämtat från förlagets hemsida: En ung man bektraktar ett foto av sin far och hans vänner. Han beslutar sig för att söka sanningen om fadern och detta sökande leder honom tillbaka i tiden – till ockupationsåren. I en by i utkanten av Fontainebleauskogen brukade en skara män med tvivelaktigt uppsåt mötas för att göra affärer. Bland dem återfanns den malariesjuke ”greve” de Marcheret och tidningsredaktören Jean Murraille. Där återfanns också en ung blond skådespelerska i päls och så fadern: ”baron” Deyckecaire.

Berättaren tränger djupare in i den värld som var faderns, vem var han egentligen – en svartabörshaj, en förföljd jude, eller bådadera? Varför umgicks han med dessa män? Sökandet efter den undflyende fadersgestalten fortsätter och till slut smälter berättaren samman med fadern för att kunna dela det mörka förflutna som överskuggar hans eget liv.

Denna bok av Modiano handlar om en ung mans sökande efter faderns identitet och därigenom samtidigt sin egen. Fadern umgås i ett bohemiskt sällskap och personerna kan stundtals vara en smula svåra att greppa. Likaså alla gatunamn som förekommer då fadern och sonen är ute på sina nattliga färder i den fallfärdiga bilen. Som en skugga över hela berättelsen vilar osäkerheten av att ha ett främmande ursprung i en tid när det kan innebära fara. Men sonen står upp för sin far, även om andra anser att fadern bara är en simpel utlänning tar han hela tiden hans parti. Detta trots att fadern aldrig egentligen gjort det samma för sin son. Sammantaget tycker jag att berättelsen är läsvärd men en smula för abstrakt för min smak.

Betyg 3 av 5

---

De dunkla butikernas gata

Om boken, hämtat från förlagets hemsida: Privatdetektiven Guy Roland plågas av minnesförlust efter en mystisk olycka för femton år sedan. När hans chef går i pension beslutar sig Roland för att finna sin rätta identitet. Spåren leder honom till andra världskriget och till en man, möjligen han själv, som arbetat på den dominikanska legationen i Paris under det tagna namnet Pedro McEvoy. Denne man hade en stor vänkrets: mannekängen Denise Coudreuse, den engelske jockeyn Dédé Wildmer, den ryska balettdansösen Gay Orloff och andra som tillsammans flydde Paris 1940 i samband med tyskarnas invasion av staden.

Ju längre efterforskningarna fortskrider och allt fler drag hos Pedro McEvoy avlöjas börjar Guy Roland alltmer känna igen sig själv. Till sist vet han inte om det är sig själv eller Pedro McEvoy han efterspanar.

Den här romanen av Modiano är mycket mera lättillgänglig för läsaren än De yttre boulevarderna. Såväl som språk som handling fångar mitt intresse omedelbart. Intrigen är uppbyggd kring privatdetektivens minnesförlust och sökandet efter vem han egentligen är håller intresset för historien på topp genom hela berättelsen. Hela tiden finner han på nya ledtrådar som för oss till människor och miljöer som hör hemma i en svunnen värld. Samtidigt är det något med att huvudpersonen saknar sin identitet som slår an extra mycket hos läsaren, många har säkert någon gång själva känt sig vilsna eller rotlösa. Med De dunkla butikernas gata visar verkligen Modiano varför han är årets Nobelpristagare och jag hoppas och tror att detta är en berättelse som skulle kunna tilltala en mycket bred publik.

Betyg 4 av 5