Den man älskar av Mari Jungstedt

Detta är den 12: e boken om Anders Knutas och han kollegor vid Visbypolisen. I denna bok mördas en mäklare som fått i uppdrag att sälja en av Gotlands äldsta och finaste gårdar. Det är tre syskon som ska göra upp om arvet, och de två äldre vill gärna sälja eftersom det finns mycket pengar att tjäna. Den yngre, Julia, som bor på gården och håller på med lammuppfödning vill inte alls sälja, det skulle rasera hela hennes tillvaro. Så dödas den kvinnliga mäklare som är ute en sen kväll för att besikta gården med en bultpistol och Knutas kallas in. Det dröjer inte förrän ytterligare en kvinna hittas död, med det första offrets körkort i sin ägo. Hon har dödats på samma sätt som mäklaren, och sambandet blir ännu mera uppenbart då båda har lappar med dikter av Karin Boye fästa i närheten av platserna offren hittas på. Frågan är vem som står näst i tur, och vad den äldste broderns spelskulder spelar för roll. Och inte minst, var är den yngste brodern och arvtagaren till gården som försvann och dödförklarades i de chilenska bergen för ett decennium sedan?

De senaste två böckerna om Knutas har faktiskt inte alls imponerat på mig, till min stora besvikelse. Det var därför med en känsla av att jag kanske snart skulle säga upp bekantskapen med honom och Karin som jag gav denna nya bok i serien en ytterligare chans. Denna gång tycker jag att Jungstedt levererar! Historien är precis det man kan förvänta sig förvisso, men den har en täthet och ett driv som jag saknat i de tidigare. Handlingen rör sig helatiden framåt och spänningen hålls vid liv, på en lite lagom blodig nivå. Att Knutas är frånskild och att journalisten Johan dragit till fastlandet gör att det blir ett ökat fokus på Knutas och Karin. Det tycker jag är bra, boken är inte så tjock att det finns utrymme för att skildra hur många karaktärers privatliv som helst. Knutas är förvisso lycklig igen, men skörheten i att ha ändrat sitt liv så totalt gör att det finns en liten större dos svärta i den här boken än i de tidigaste i serien. Det tycker jag är bra, för mycket lycka bidrar inte till att göra en karaktär verklighetstrogen.

Så, är då detta en bokserie som bör fortsätta trots att den redan pågått i tolv böcker? Ja, det tycker jag. Den man älskar bevisar att Mari Jungstedt fortfarande kan utveckla sina karaktärer och det är det som är det viktiga om en långvarig serie ska överleva. Jag kan mycket väl tänka mig att läsa mera om Knutas, i alla fall om boken är lika spännande som den här.

Tack till Albert Bonniers förlag för recensionsexemplaret! Jag fick den som e-bok, men köpte den faktiskt till paketpris i inbundet format i alla fall.

Boken finns hos Bokus och Adlibris

Betyg 4 av 5