Oscar I : En biografi av Eva Helen Ulvros

Oscar I föddes som son till marskalken av Frankrike, Jean Baptiste Bernadotte, och Desirée Clary, en köpmannadotter från Marseille. Desirée hade tidigare varit förlovad med en figur vid namn Napoleon Bonapart, hon var även svägerska till hans bror Joseph. Den franska revolutionen hade verkligen möblerat om i finsalongerna i Frankrike, och uppkomlingar som Bernadotte och Bonaparte hade nått höjder inom makten som något decennium tidigare varit omöjligt att föreställa sig för den dåtida människan.

Jean Baptiste Bernadotte blev furste av Ponte Corvo i Italien som tack för sina militära insatser under Napoleonkrigen. Men då ett erbjudande om att bli kronprins i Sverige läggs fram kan han inte motstå detta. Och Oscar är ett tungt vägande skäl till att Jean Baptiste får erbjudandet. I svenskarnas ögon är det ett stort plus att deras kronprins redan har en son som kan bli kung en vacker dag. På så sätt tryggar man tronföljden i inte bara ett utan två led framåt.

Oscars resa är egentligen häpnadsveckande. Han föds som en fransman, vemsomhelst, och slutar sina dagar som kung av Sverige i en tid då blått blod var enormt viktigt. Något sådant har han inte för hans föräldrar var vanliga människor då de föddes, men ödets försyn för honom till den kungliga positionen.

Även om han saknar blått blod har han andra kvaliteter som gör att han blir mycket populär. Han lär sig språket lätt, både norska och svenska och en rad andra. Han ser bra ut och har ett hövligt sätt. Han är intelligent och har låtit sig inspireras av liberala tankegångar. Snart tänker han på sig själv som alltigenom svensk. Men i botten finns också tragiska omständigheter, för Desirée lämnar sitt enda barn då han inte är gammal för att hon föredrar att leva livets glada dagar i Paris. Det dröjer mer än ett decennium innan mor och son träffas igen. Han har dessutom en klen hälsa och hans far vill inte låta honom delta i regeringsarbetet. Eftersom Karl XIV Johan blir ovanligt gammal för denna tid dröjer det fram tills Oscar är i femtioårsåldern innan han får ta över regeringsarbetet.

Hans tid som kung blir inte lång, och då han väl fått ta över är han redan en sliten man eftersom hans dåliga hälsa plågar honom. 1859 dör han av en hjärntumör. Då har han regerat tillsammans med sin drottning Josefina av Leuchtenberg i femton år.

Eva Helen Ulvros har skrivit en mycket rekommenderbar biografi över en av våra ”doldiskungar”. Hon skriver lättsamt och en bra bild av Sverige under 1800-talets första hälft växer fram. Hon har fångat Oscar I och man kan lätt knyta an till hans tankar och känslor, liksom till hans familjerelationer. Biografier kan lät bli tröglästa historier med allt för djupa skildringar av vad som sas och gjordes, men den här är verkligen ett exempel på motsatsen. Ulvros har lyckats hitta en bra balans mellan detaljrikedom och känsla. Boken är mycket läsvärd, men kan vara svår att få tag i som pappersbok. Jag lånade den som e-bok via Elibs bibliotekstjänst.

Betyg: 5 av 5